Slarvigt, miljöovänligt och oförlåtligt

Sedär. Det dröjde inte särskilt länge innan jag började slarva med blogguppdateringar. Jag hoppas jag inte gjort allt för många allt för besvikna, men med tanke på hur många läsare jag har så är det förmodligen inte så farligt.
En av anledningarna till uteblivna inlägg är nytt jobb. Korvstoppning pågår kan man säga. Mötestätt kan man också säga. Likaså kan man säga förvirring, eller förvirrelse (som jag tycker är ett roligare ord). I mitt nya jobb skriver jag inte lika mycket som förr. Lite tråkigt kan tyckas, men det finns andra kvalitéer. Möten med människor, utbyte av kunskaper, koordinering av uppgifter. Lite sånt.

Jag har tröttnat på trötta bussar

Jag är också ambivalent. Jag har alltid sett det som en liten hederssak att inte äga bil i stan, men nu är jag minsann på väg att skaffa mig en bil. Det drar med sig massa kostnader som jag tidigare sluppit, men det ger också en väldig frihet. Frihet att spontant ge sig iväg på en liten resa, besöka vänner eller bara handla lite. Och friheten att åka till och från jobbet på kort tid, när det passar mig och inte på en exakt minut (hmm?) enligt en tidtabell.
Som idag till exempel. Jag missade en buss med 1 minut, kom till jobbet tjugo minuter senare än jag tänkt, när jag kände mig klar med jobbet, stängde jag ner datorn, kollade tabellen. En kvart tills nästa buss. Visst hade jag kunnat kolla tabellen före jag stängde av datorn, men sådana små detaljer kan ge stor skillnad i livskvalitet. Kanske? I söndags skulle jag ta bussen till träningen. Missade första bussen med flit för vi hade gäster som jag ville umgås lite längre med. Nästa buss gick två minuter före utsatt tid! När hände det sist? Vilket innebar att jag missade hela första timmens träning och fick spela match direkt. Små detaljer måhända, men jag vill inte ha mitt liv uppstyrt av tidtabeller hela tiden.

Så jag köper mig en bil helt enkelt. För att åtminstone känna mig en smula miljövänlig så köper jag en hybridbil. Men nu har jag nyligen läst någonstans att råvarorna till batterierna är en smutsig business som utarmar jorden, så det är väl lika illa som något annat. Inte lätt att veta hur man skall agera i dagens känsliga samhälle. Det jag kan ha på fötterna är i sådana fall att mitt CO2 footprint fortfarande är ganska litet med tanke på att detta blir min första bil. Och jag har fyllt 30... lite drygt.

Som avslutning vill jag bara slå en säck med skit i huvudet på alla fotbollshomofober, och även övriga homofober kan få en släng av skitsäcken förstås. En av de pampigaste nyheterna sista månaden var Anton Hyséns garderobsutkommande. Märklig term det där egentligen. I vilket fall, att komma ut som (manlig) homosexuell när man befinner sig mitt i fotbollsvärlden måste vara bland det tuffaste som finns. Inom damfotbollen finns inte samma motstånd, där har vi haft föregångare sen långt tillbaka. Är alla homofober män? Är bögar mer hatade än lesbiska? Visst är det en märklig värld vi lever i?

Nu dags att sova. Hörs förhoppningsvis inom kortare tid än en månad nästa gång.