Kök, kön, käk.

Teppanyakihäll, köksö, rostfri fläktkåpa, Kitchenaid, induktionshäll, gasspis, varmluftsugn, mandolin, Le Creuset, japanska kockknivar, Fissler, slaktblock, gjutjärn, kopparpannor, Zassenhaus, traktörpanna, Jura etc etc etc.

Den beryktade teppanyakihällen

Ord som för vissa väcker habegär, glädje, status och hunger. Andra kanske knappt begriper vad jag pratar om. I mitt fall handlar det om ett intresse, en hobby. Jag kan erkänna att jag visst vill ha allt jag nämnt ovan, men vissa saker känns en smula onödiga. Hällen till exempel. Det skulle krävas ett något större kök än det vi har idag för att motivera en sådan, för jag inbillar mig att en vanlig spis också behövs.

En anledning till att jag kom att tänka på köksattiraljer är det faktum att vi, som boende i hyresrätt, inte har möjlighet att fixa till vårt kök precis som vi vill. Visst kan man, men det skulle innebära att vi får husera kyl, frys, spis någonstans tills vi flyttar ut och sedan ställa tillbaka. Och man investerar inte många sköna tusenlappar i ett kök om man inte får tillbaka något. Köket får vara som det är med andra ord tills vi någon gång kanske köper hus.

Dock har vi fått besked om att imorgon kommer flång nya vitvaror till vårt kök. Vår spis, som förvisso är fullt funktionsduglig kommer att bytas mot en ny. Kyl och frys kommer förhoppningsvis att ersättas med något modernare och energisnålare. Kanske rentav snyggare. Yey!

Problemet är förstås det att jag inte har en aning om vad som kommer. Blir det induktionshäll, glaskeramik eller en gammal hederlig gjutjärnsspis? Ingen aning. Jag hoppas förstås på en snabb effektiv induktionshäll. Jag skulle bli mäktigt förvånad om de släpar in en teppanyakihäll. Och det spelar kanske heller ingen roll? Eller gör det?

Jag vet ju att jag föredrar mina japanska köksknivar före ett IKEA-startkit. Jag använde faktiskt dessa knivar i några månader när jag jobbade utomlands. Då fick det bli ett billigt alternativ för få ett kök funktionsdugligt. Och visst det funkar, men kvaliteten kändes sisådär. Samma sak med kastruller och formar. Det funkar med billiga alternativ, men känslan är skönare i rejäla saker. Jag antar att detta går  att tillämpa på i princip alla intressen och hobbys. Ju mer intresserad man blir av något ju bättre blir man på att uppskatta kvalitet och små nyanser i skillnad. Tänk golf, hifi, fiske, jakt, inredning, you name it.

Är detta en typiskt manlig grej? Att snöa in på prylar in absurdum. Jag känner inte många tjejer som har samma faiblesse för att skaffa det senaste, dyraste, häftigaste inom sitt intresse. Där kommer  allt som oftast funktion före form. Har jag fel?

Vill-ha-objekt!

Det fånigaste är nästan att jag skulle älska att ha en Kitchenaid matberedare hemma, men jag bakar aldrig och använder matberedare väldigt sällan. Men den är ju så snygg! Även en snygg espressomaskin skulle jag gärna ha, men espresso hemma... Jag föredrar faktiskt att espresso är en lite exklusivare variant av kaffe jag dricker på lokal. Anar att jag inte skulle vara så flitig användare av den hemma, men jag kan ha fel. Det är ju alltid gott med en kopp kvalitetskaffe.

Och där konkluderar vi dagens inlägg. Med att konstatera att vi som hobbyutövare alltid hittar ett argument för att köpa den där prylen som ligger oss varmt om hjärtat. Oavsett hur nödvändig den är. Nördvändig däremot. :-)